HSB, Putte Kock och Fred Flintstone kan tyckas ha ganska lite gemensamt. Men i 1950-talets Malmö förenades de genom förläggaren och entreprenören Erik Andersson. På initiativ av HSB Malmös legendariske direktör Arnold Sönnerdahl blev Andersson också förläggare åt HSB. Hans historia ger samtidigt ännu ett exempel på de personliga nätverk som omgav HSB under efterkrigstiden.
Historien om HSB Malmö handlar inte bara om bostäder, arkitektur och byggande. Den handlar också om människor och om de nätverk som växte fram kring organisationen. När man börjar följa enskilda personer dyker det ibland upp samband som leder långt utanför bostadskooperationen.
Ett sådant namn är Erik Andersson.
Han var entreprenör och förläggare och kom i början av 1950-talet, på initiativ av HSB Malmös direktör Arnold Sönnerdahl, att bli förläggare åt HSB.
Det placerar Erik Andersson i en miljö som jag stött på många gånger när jag arbetat med HSB Malmös historia. Vid den här tiden fanns flera personer med anknytning till HSB som också var medlemmar i Odd Fellow. Erik Andersson var en av dem. Han hade 1949, endast 28 år gammal, inträtt i Odd Fellow-logen B72 Humanitas i Malmö.
Det behöver inte i sig betyda att Odd Fellow hade någon formell betydelse för HSB. Däremot säger det något om de sociala nätverk som fanns i efterkrigstidens Malmö. Personer möttes i yrkeslivet, föreningslivet och ordenssällskapen, och samma namn kan därför återkomma i helt olika historiska sammanhang.
En entreprenör ut i fingerspetsarna
Erik Anderssons verksamhet sträckte sig betydligt längre än till HSB.
Genom Kristallförlaget hade han ensamrätten till Putte Kocks årsbok, fylld med resultat, tabeller och statistik över fotbollsåret. Putte Kock var en av sin tids stora svenska idrottsprofiler – landslagsspelare i fotboll, förbundskapten och senare en välkänd radio- och TV-personlighet.
Årsböckerna blev uppskattade bland fotbollsintresserade och är fortfarande intressanta för samlare.
Men steget från svensk fotboll till amerikansk stenålder var tydligen inte särskilt långt för en företagsam förläggare.
Erik Andersson hade nämligen också rättigheterna till Familjen Flintstone i hela Norden när den amerikanska tecknade serien lanserades här. Fred, Wilma, Barney och de andra invånarna i Bedrock blev snabbt en del av den nordiska populärkulturen.
I Kristallförlaget fanns dessutom ytterligare en koppling till Odd Fellow. Erik Anderssons systerson Carl-Axel Ekelund, var delägare i förlaget och även han Odd Fellow-broder.
Rit-Ola och andra världskriget
En annan del av Erik Anderssons förlagshistoria leder tillbaka till andra världskriget.
I bildtidningen SE publicerades under krigsåren karikatyrer av den välkände tecknaren Rit-Ola. Teckningarna gjordes efter uppslag och förslag från Erik Andersson.
Efter kriget samlade Andersson karikatyrerna och gav ut dem i bokform. Även här framträder bilden av en förläggare som hade förmågan att se hur material från ett medium kunde leva vidare i ett annat.
Från barnböcker till konst och utbildningshistoria
Erik Andersson arbetade genom flera förlag.
På Förlags AB Excentra gav han ut den klassiska barnboksserien Barnens bästa.
Till hans verksamhet hörde också Svensk Facklitteratur AB, som bland annat gav ut Nytt svenskt konstnärsgalleri under 1960-talet. Där publicerades även pedagogisk och utbildningshistorisk litteratur, bland annat Carl-Ivar Sandströms Utbildningens idéhistoria.
Spännvidden var med andra ord betydande: HSB, fotboll, tecknade serier, krigskarikatyrer, barnböcker, konst och utbildningshistoria.
Ännu en tråd i HSB:s nätverk
Det är just detta som gör Erik Andersson intressant också ur ett HSB-historiskt perspektiv.
Han var inte en av de personer som byggde bostäderna eller fattade de stora besluten inom organisationen. Ändå blev han genom Arnold Sönnerdahls initiativ en del av den krets av människor och företag som bidrog till HSB:s verksamhet under början av 1950-talet.
Samtidigt återkommer den koppling som jag stött på flera gånger i materialet från perioden: HSB och Odd Fellow.
Erik Andersson var, i likhet med flera andra personer med anknytning till HSB vid denna tid, Odd Fellow-broder. Det är knappast märkligt. Malmö var en betydligt mindre stad och de sociala och professionella nätverken tätare än i dag.
Men när man nästan tre kvartsekel senare börjar följa människorna bakom organisationerna blir dessa samband intressanta.
Och ibland leder en liten tråd i HSB:s historia oväntat hela vägen från Arnold Sönnerdahl och bostadskooperationen till Putte Kock och Fred Flintstone.
Epilog – nätverken lever vidare
Historien om Erik Andersson hör hemma i 1950-talets och det tidiga 1960-talets Malmö. Men kopplingarna mellan HSB och ordensvärlden upphörde inte med hans generation. Ännu 2026 finns flera förtroendevalda inom HSB Malmö – inte minst bland fullmäktigeledamöterna – som också har anknytning till olika ordenssällskap, däribland Odd Fellow.
Det finns ingen anledning att tillskriva detta någon särskild organisatorisk betydelse. Snarare påminner det om något som varit giltigt under hela folkrörelsernas historia: människor engagerar sig på flera håll samtidigt. Föreningsliv, yrkesliv, bostadskooperation och ordenssällskap skapar sociala nätverk som korsar de formella organisationsgränserna.
Ur ett perspektiv av socialt kapital blir sådana nätverk särskilt intressanta. Organisationer hålls inte samman enbart av stadgar, organisationsscheman och formella beslutsvägar. Tillit skapas också genom återkommande personliga möten och informella relationer. Där kan idéer prövas, missförstånd redas ut och förståelsen för olika ståndpunkter växa fram långt innan en fråga når styrelserummet eller fullmäktigesalen.
Arnold Sönnerdahl tycks ha förstått värdet av detta. Under hans tid var HSB inte en isolerad organisation utan en del av ett större nätverk av människor inom näringsliv, föreningsliv, politik och olika sociala sammanslutningar. Erik Andersson är ett exempel på detta. Sönnerdahl kunde röra sig mellan dessa miljöer och använda personliga kontakter för att bygga relationer kring HSB och dess verksamhet.
När Sönnerdahl så småningom försvann från rampljuset förändrades också förutsättningarna. En del av de gamla personliga och organisatoriska kopplingarna försvagades. Med tiden professionaliserades HSB, rollerna renodlades och sådant som tidigare i hög grad byggt på personliga relationer ersattes av tydligare formella strukturer. Men nätverken försvann inte bara för att organisationen lämnade dem.
Det är kanske den mest intressanta paradoxen.
När de gamla kopplingarna successivt försvagades inom organisationen fortsatte människorna att mötas på andra arenor. Relationerna, samtalen och det sociala kapitalet levde vidare – men HSB:s ledning och anställda var inte längre nödvändigtvis en självklar del av dessa sammanhang.
Det kan få betydelse när en organisation står inför stora förändringar. Den som inte längre deltar i de informella nätverken förlorar också möjligheten att höra diskussionen medan den pågår, förstå invändningar innan de har blivit fasta positioner och bygga förtroende innan ett formellt beslut ska fattas.
Samtalet upphör nämligen inte.
Det flyttar någon annanstans.
Ännu 2026 finns förtroendevalda inom HSB Malmö som också möts i andra sammanhang. Där diskuteras naturligtvis inte bara HSB. Men när stora frågor engagerar medlemmarna följer samtalet med. Argument prövas, erfarenheter jämförs och uppfattningar formas även utanför HSB:s egna möteslokaler.
Det betyder inte att dessa nätverk styr HSB. Däremot illustrerar de något som Arnold Sönnerdahl tycks ha förstått redan för mer än 75 år sedan: en folkrörelseorganisation består inte bara av sin formella organisation. Den består också av relationerna mellan människorna i den.
Och kanske finns där en lärdom även för dagens HSB. När ledning och organisation står utanför de arenor där medlemmar och förtroendevalda faktiskt möts, riskerar de också att förlora en del av den informella förståelse som kan vara avgörande när stora beslut ska förankras.
Det räcker därför inte alltid att kommunicera genom organisationen.
Ibland måste man också finnas där människorna faktiskt samtalar.
Om bilden: Illustrationen är AI-genererad och skapad som ett historiskt collage med utgångspunkt i artikelns olika teman – Erik Andersson, HSB, Putte Kock, Fred Flintstone, barnböcker, konst och förlagsverksamhet. Bilden är en fri illustration och ska inte uppfattas som ett historiskt dokument. Den är också justerad i Apples program för bilder.
© Bengt Skånhamre
